Figgy

Fan fan fan.. Vad livet är tyst och tråkigt i bland.
Jobbar hela tiden, trött i kropp och själ. Äter i bland när man orkar, och sover inget alls.
Helt matt i kroppen, ont i kroppen, så trött men kan inte soova, sover någon timme, sen samma visa.
Blött näsblod hela dan. Slutar inte. =/ Orolig som fan. Men beror säket på sömnen.
Och är förkyld. så fort jag snyter mej börja det igen. =( Men orkar inte bry mej,
känns som en tjock tung dimma över mej, en dimma som gör mej osynlig.
Ingen som hör, som ser mej, jag försöker skrika men ingen hör, jag sparka och slåss men ingen känner att.
Är jag bara luft? är det ingen som förstår hur jag mår.? Har Jag inga nära vänner längre?
Har jag ingen jag kan lita på? Jag känner mej så uppgiven.. Folk snackar skit om folk,
sen umgås de endå med dem. vad säger de om en annan? samma sak som en annan får höra om andra?
Fy fan vad människan är grym. ond varelse som bara är uppbyggda med hat hat och hat.
Det ska visas så jävla bra utåt, men islutet är det bara snack snack å snack. Bakom ryggen era fega jävla.
Stå för vad fan ni säger.! Jag e vansinng.! Har ju inte hört ni pratat något ont om mig iaf men hör jag det,
då kommer ni få stå på er... MÄNNISKAN är fan det värsta som någonsin funnits. bara förstör.

Saknar mina underbara vänner som jag alltid umgick med innan, men tappat så mycket kontakt.
prata någon gång. skickar sms, bestämmer träff, men blir aldrig av. Kommer alltid något i vägen.
Men måste bli ändring. saknar er som faaaan! Beror nog på avståndet. som egentligen inte är såååå långt.


Tack till min underbara familj, min sambo och mina underbara närmaste vänner. Ni är guld värda.

Kommer bli bättre på att kontakta mina gamla vänner för saknar er som Faaan! Ses snaaart...